Mailman tar fram scenkostymen igen.
Gav slutligen vika för trycket häromdagen och tackade ja till en tillfällig comeback i den interaktiva teaterpjäs som jag under många år förgyllde. Kommer att göra mig gott att återigen ikläda mig denna komplexa och på många sätt vidriga karaktär som jag gestaltar. Och säkert också föreställningen. Min medverkan skall nog anses kvalitetshöjande.
Gräver fram scenkostymen ur min garderobs allra innersta hörn, putsar den lite, sniffar på den, insuper otaliga urminnes föreställningar ur dess intorkade svettodör. Tvättade dessa kläder mycket sällan minns jag. Att lukta lite unket ökar bara karaktärens trovärdighet, tänkte jag kanske.
Ser fram emot denna comeback och inser samtidigt att jag borde bli bättre på att tacka ja.
