Avfuktarapparathelvete

Mailman duschar och är störd.

Vetat att den varit på väg in under en lång tid, inte riktigt tagit det till mig, förringat det - tänkt att det är väl bara en liten apparat som kommer att sitta lite diskret och ljudlöst i ett hörn - eller helt enkelt bara ignorerat det. Men när jag kom hem häromdagen insåg jag att det här, det kunde jag inte förbereda mig på. Det jag såg, hörde och kände fick mig att inse min livskvalitet skulle sjunka, om inte drastiskt så åtminstone avsevärt, under de minst ÅTTA veckor den skall stå där i badrummet och skymfa vårt boende. Det här är en apparat med ett mycket stort bekräftelsebehov: se mig! hör mig! känn mig!

En stor svart sladd löper genom bostaden och visar vägen till oväsendet och hettan i badrummet. Sladden gör att man inte kan låsa om sig om man så kulle önska och när jag slår mina sedvanliga nattdrillar och återvänder till sängen fullständigt mörbultad i öronen, svedd och ymnigt svettandes, då kan jag tycka att det här borde vi, rimligen, kompenseras för.

För inte är det VÅRT badrum som är fuktskadat, det är badrummet i lägenheten ovanför som vi måste lida för här nere. Vill inte ens försöka vara stark i det här, vill bara hata.