De resultat som jag presterade under min skolgång var ofta mycket svaga. Jag har alltid skyllt detta på serier av omständigheter som ledde fram till detta fullständiga haveri som saknar motstycke i min familjs historia. Fått det att framstå som att jag bara var ett offer, drabbad av all världens olycka. Och det stämde väl i viss mån. Men framförallt var jag bara kass. Inte bara på gymnasiet, utan även på lekis, på lågstadiet, på mellanstadiet och på högstadiet. Och alla andra sammanhang där läraktighet krävdes. Jag hade, och har i allra högsta grad fortfarande, mycket svårt att tillgodose mig kunskap.
Därför är jag så stolt att jag nästan spricker över att ha kommit dit där jag är idag. Denna resa mot alla odds!
Jag förfogar idag över mitt eget distrikt, 43a, som består av fem gator i Hjorthagen. Ytterst är det jag som ansvarar för att dessa över sexhundra kunder på detta distrikt dagligen får sin oumbärliga post, reklam, lokaltidningar och paket. Min kompetens innefattar även eftersändning av post, avisering av så kallad "klump" samt framförandet av en oerhört stor gul moped. Jag har mitt eget skåp med mitt namn på samt tillgång till dusch och toalett. Och jag får betalt. femsiffrigt.
Klar att det sticker i ögonen på en del, men de allra flesta finner både tröst och inspiration i min resa.