Mailman och Posten.
Kanske gör jag fel när jag är så där arg på Posten som jag är emellanåt. För inte är det väl Postens fel att jag arbetar där? Jag har ju själv valt att sälja min tid till detta företag. Trots alla mina förmågor, min mångfacetterade personlighet; denna ovanliga förening av både utseende, skarpt intellekt och ödmjukhet, så väljer jag att slösa bort mina dagar och min energi på de andefattigaste av arbetsuppgifter. Aldrig får jag ett ben kastat till mig och framtiden är en hotbild som tynger ned mig som en tung, blöt filt.
Posten skulle alldeles säkert, tids nog, hitta ett sätt att klara sig utan mig. Ändå känner jag att jag inte kan lämna detta företag, bryta mig fri och gå vidare. Inte nu.
